I morse presenterade regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna sin proposition för statsbudgeten 2024. Det är den första budgetpropositionen förhandlad inom ramen för Tidöavtalet. 

Finansminister Elisabeth Svantesson beskriver att vi går in i en ekonomisk vinter, och regeringen bedömer att svensk ekonomi befinner sig i en lågkonjunktur med fortsatt hög inflation. Samtidigt beskriver flertalet branscher stora svårigheter att rekrytera rätt kompetens.. För att möta krisen behövs det investeringar och satsningar på högre utbildning, för att rusta fler studenter med kompetenser som kommer att behövas när konjunkturen vänder. Tidöpartierna gör dock tvärtom, i och med prioriteringarna som presenteras i budgetpropositionen. Istället attackeras finansieringen av studentinflytandet, och den högre utbildningen skärs ned med 420 miljoner kronor. 

SFS har gått igenom statsbudgeten för 2024 och sammanfattar hur den påverkar studenterna.

Attack mot studentkårernas finansiering från 2026

Det lagstadgade studentinflytandet i Sverige bedrivs genom studentkårer och av SFS. Merparten av verksamheten finansieras genom direkta statsbidrag, och en mindre andel sker genom medlemsavgifter. Detta är en ordning som infördes i samband med kårobligatoriets avskaffande 2010, då politiska beslut ledde till en stor minskning av studentkårernas medlemsantal. Ett villkor för reformen var att kårernas minskade intäkter från medlemsavgifter skulle kompenseras genom ett statsbidrag. Statsbidraget ska täcka studentkårernas lagstadgade kärnuppdrag att bedriva utbildningsbevakning.

Av budgetpropositionen framgår att regeringen har för avsikt att sänka anslaget 2:67 i statsbudgeten med 20 miljoner kronor, från 67 780 tusen kronor till 47 780 tusen kronor, från och med budgetåret 2026. Av de nuvarande 67 780 tusen kronor inom anslag 2:67 går 60 059 tusen kronor till studentinflytande och 7 304 tusen kronor går till övriga ändamål. Det innebär att bidraget till studentinflytandet kommer att minska med minst 12,7 miljoner kronor. Men vår oro är att hela sänkningen om 20 miljoner kronor är riktad mot studentrörelsen, vilket skulle innebära en sänkning av bidraget till studentinflytande med en tredjedel.  

Här räknar vi inte ens in att inflationen urholkar den resterande delen av anslaget, då det inte räknas upp över huvud taget för 2024.

420 miljoner i nedskärningar

Enligt SFS beräkningar innebär regeringens budgetförslag en nedskärning av högskolornas utbildningsanslag om cirka 420 miljoner kronor. Nedskärningarna består dels av 0,5 % i generella besparingar inom högre utbildning, dels av ett effektiviseringskrav om 1,84 % på lärosätenas lönekostnader. 

Nedskärningarna avser till viss del en minskning av antalet platser, men i övrigt så kommer det att märkas för studenterna i form av färre lärare och mindre lärarledd tid.

Generell besparing i högskolan

I budgetproppen går att läsa att: “Samtliga anslag till utbildning på grundnivå och avancerad nivå och forskning och utbildning på forskarnivå inom avsnittet minskas med 0,5 procent.” Som vi tolkar budgeten, så utgörs denna besparing dels av en minskning av antalet utbildningsplatser motsvarande 105 miljoner kronor, dels av en generell nedskärning om 55 miljoner kronor, båda i anslag 2:64.

Inflationens effekt på anslagen för utbildning och forskning

Inflationen har under 2023 varit fortsatt hög och låg i augusti på 7,5 % (KPI). Anslagen måste höjas i takt med inflationen för att lärosätena ska kunna bedriva samma verksamhet som året innan. I annat fall handlar det om en nedskärning. För universitet och högskolor sker uppräkningen i år enligt ett Högskolendex om 3,5 %. 

En höjning med 3,5 % när inflationen ligger på 7,5 %. Betyder det att mellanskillnaden på hela 4 % försvinner från lärosätenas anslag? Nej, riktigt så enkelt är det inte…

Den totala uppräkningen av anslag beräknas utifrån ett antal olika utgifter:

Enligt regeringens beräkningar väntas lönerna per anställd inom staten att öka med 2,93 % under 2024. Samtidigt anser regeringen att det finns utrymme att lägga ett effektiviseringskrav i form av ett “produktivitetsavdrag” om 1,84 % på personalkostnaderna. Produktivitetsavdraget har varit ett återkommande inslag i statsbudgeten sedan 1990-talet, och leder på sikt till en kraftig urholkning av resurserna. 

Därutöver sker en kompensation för ökade lokalkostnader, genom ett hyresindex, som i år ligger på 7,6 %.

Slutligen finns ett index för “övriga förvaltningskostnader”, som beräknas för de kostnader som inte gäller löner eller hyror. I år räknas den posten upp med 8,37 %, alltså något mer är de senaste inflationssiffrorna.

Anledningen till att högskoleindex bara räknas upp med 3,5 % beror på hur dessa kostnader räknas samman. Drygt 60 % av lärosätenas kostnader utgörs av löner, lokaler utgör knappt 30 %, och övriga kostnader knappt 10 %. Det innebär att löneindexet, som ligger betydligt under inflationen, får stort genomslag i beräkningen. Även om vi godtar denna beräkningen, så saknas dock stora summor som försvinner på grund av produktivitetsavdraget: Uppräkningen skulle behöva ligga på 4,7 % för att täcka lärosätenas lönekostnader. Anslagen till utbildning på grundnivå och avancerad nivå uppgår 2024 till 30 miljarder kronor. De 1,2 % som saknas, motsvarar 360 miljoner kronor.

Det försvinner alltså 360 miljoner kronor från utbildningsanslagen på grund av produktivitetsavdraget.

Studiemedel 

Studiemedlet för 2024 ökar med 8,33 %, då det justeras mot prisbasbeloppet. Prisbasbeloppets funktion är att vissa statliga stöd ska följa inflationen. Det är mycket viktigt för att stöden inte ska urholkas över tid. Inflationstakten har varierat under året men var 7,5 % i augusti, en minskning från juli då inflationstakten var 9,3 procent. I den bemärkelsen är höjningen av studiemedlet en justering av studiemedlets tidigare köpkraft. 

Samtidigt har exempelvis matpriserna ökat med 21 % sedan januari 2022 vilket är en stor utgift för studenter.

Den nya räntemodell som infördes för 2023 som innebar en höjning av räntan på studiemedel, ligger kvar. Denna räntehöjning har SFS kraftigt motsatt sig. Förra året innebar det att räntan höjdes från 0 till 0,59 %. Räntan för 2024 fastställs först den 1 januari 2024, men väntas höjas ytterligare. Den nya räntemodellen resulterar i att statens förväntade förluster för studiemedel minskar, vilket syns i denna budget. Det har finansierats av räntepåslaget för låntagare som infördes 2023. 

Regeringen har tidigare aviserat en ökad finansiering till CSN för administreringen av omställningsstudiestödet på 50 miljoner kronor. Samtidigt genomförs dock en generell besparing i statsförvaltningen, vilket samtidigt minskar anslaget till CSN med 11 miljoner kronor, respektive en minskning med 190 000 kronor för Överklagandenämnden för studiestöd. 

Satsning på ingenjörsutbildningar

Regeringen har tidigare aviserat en satsning på tekniska utbildningar, i form av fler platser och en motsvarande utbyggnad av studiemedlet. Ersättningsbeloppet för Naturvetenskapligt, tekniskt, farmaceutiskt utbildningsområde höjs med 1,6 %, utöver uppräkningen på 3,5 % som görs för samtliga ersättningsbelopp. Samtidigt görs en riktad utbyggnad om 49 miljoner kronor för fler platser inom ingenjörsutbildningar. Dessutom görs en bredare satsning på utbildning på avancerad nivå om 74 miljoner kronor.

För att fler ska kunna gå en behörighetsgivande utbildning och kunna påbörja en ingenjörsutbildning, skjuter regeringen till 23 miljoner kronor för tekniskt basår. 

Regeringen vill även utöka möjligheten för ingenjörer att vidareutbilda sig, och inför därför utvecklingsmedel om totalt 30 miljoner kronor för att ta fram korta kurser för yrkesverksamma, som ska användas för kurser med inriktning batteri, teknik och grön omställning.

Det är dock viktigt att komma ihåg att samtliga utbildningsområden drabbas av generella nedskärningar och effektiviseringskrav, även tekniska utbildningar. De satsningar som beskrivs här kommer alltså delvis att ätas upp av nedskärningar och uteblivna uppräkningar.

Bostadsbidrag och bostäder

Bostadsbidrag

Bostadsbidraget justeras inte automatiskt mot prisbasbeloppet och inga höjningar av bidraget aviseras. I och med kostnadsökningarna och inflationen innebär det i praktiken en sänkning av bostadsbidraget. Anslaget till bostadsbidraget ligger på oförändrad nivå för 2024, men aviseras minska under kommande år när det tillfälliga tilläggsbidraget tas bort. 

Den tillfälliga höjningen av tilläggsbidraget till barnfamiljer förlängs till juni 2024. 

Regeringen meddelar att man avser återkomma med förslag om att införa månadsuppgifter som inkomstunderlag vid beräkning av bostadsbidrag. Det är mycket positivt då nuvarande system leder till hög risk för skuldsättning för studenter, vilket SFS återkommande lyfter. Det återstår dock att se om det faktiskt införs. 

Bostäder

Investeringsstödet är fortsatt under avveckling och bedöms vara fullt avvecklat till 2026. Regeringen motiverar detta med att kostsamma subventioner inte löser bostadsbristen. Samtidigt konstaterar regeringen att fler bostäder behövs. Boverket prognostiserar att antalet färdigställda bostäder minskar markant år 2024 och de kommande åren. 

Det är därmed särskilt anmärkningsvärt att inga statliga stimulanser för ökad nybyggnation meddelas i budgetpropositionen.

Ett temporärt stöd för omvandlingar från exempelvis kontor till bostäder införs på 20 miljoner och uppgår sedan till 25 miljoner kommande år. Ett temporärt stöd införs även till kommunerna för att planlägga mer byggbar mark, särskilt för småhus, på 60 miljoner. 

I Sverige råder en generell bostadsbrist. Alla typer av bostäder behövs. De flesta studenter bor dock i flerbostadshus. Satsningen på ökat småhusbyggande när nybyggnationen för flerbostadshus står still är därmed en prioritering i motsats till studenternas behov. Därtill fortsätter avvecklingen av stöd för energieffektivisering i flerbostadshus. Att bostadspolitiken riktas mot att prioritera bostäder som få studenter har möjlighet att nyttja är fel väg att gå.

Utbyggnad av YH

Regeringen och Sverigedemokraterna har sedan tidigare presenterat en utbyggnad av yrkeshögskolan. I budgetpropositionen anger regeringen att den prioriterar medel till fler platser både inom yrkeshögskolan och den yrkesinriktade vuxenutbildningen.

Satsningen innebär ca 3 000 platser på yrkeshögskolan och 16 500 platser i regionalt yrkesvux. Särskilt utbyggnaden av yrkeshögskolan är intressant, eftersom det ibland beskrivs som ett alternativ till vissa högskoleutbildningar. En utredning har nyligen föreslagit att utveckla YH-utbildningar som påbyggnad till högskoleutbildning. Utbyggnaden av YH kan alltså på sikt påverka studenter inom den högre utbildningen. Anslaget för Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) höjs med 15 miljoner kronor för 2024, kopplat till utbyggnaden. 

VFU

Vi vet sedan tidigare att regionernas möjligheter att ta emot studenter för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) påverkas av hur ansträngd verksamheten i övrigt är. Det återstår att se om regionernas förmåga att ta emot VFU-studenter påverkas av regionernas allt mer ansträngda ekonomi.

Budgetpropositionen innehåller inte särskilt mycket om VFU. Ersättningsbeloppet för VFU räknas upp på samma sätt som övriga ersättningsbelopp, med 3,5 %.

Regeringen nämner i budgetprositionen är att en särskild utredare, som ska fungera som nationell samordnare, tidigare har fått i uppdrag att stödja lärosäten, hälso- och sjukvårdshuvudmän och vårdgivare i samverkan kring VFU.

Övrigt

Mycket av regeringens forskningspolitik kommer att presenteras i den forskningsproposition som kommer att presenteras under hösten 2024. I budgetpropositionen nämns bland annat att regeringen har för avsikt att då styra mer mot excellent forskning snarare än bredd. I övrigt presenteras inga nyheter på forskningsområdet som bedöms ha någon större effekt för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Universitets- och högskolerådet får minskade anslag det kommande året. För arbetet med en webbportal för studenthälsa ökas däremot UHR:s anslag med 1 000 000 kronor från och med 2024. 

Det högre bidraget till vissa studerande som läser vidare efter introduktionsprogram i gymnasieskolan avvecklas. 

Regeringen meddelar även att de avser bygga ut läkarutbildningen med start 2027, alltså efter nästa val.

De lärosäten med pågående försöksverksamhet med en ny kortare kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) får viss höjning av riktade medel, och i budgetpropositionen anges att kortare KPU bör utökas till fler lärosäten och fler ska kunna studera inom kortare KPU.

Ett Cybercampus ska etableras vid Kungl. Tekniska Högskolan, med syftet att stärka både samhällets försvarsförmåga och Sveriges konkurrenskraft.

Något om framtiden

Budgetpropositionen för 2024 resulterar i att antalet utbildningsplatser på högskoleutbildningarna minskar. Detta återspeglar delvis ett minskat söktryck det senaste året. Samtidigt är det oroande för framtiden. De närmaste åren väntas nämligen söktrycket öka till högre utbildning. Dels till följd av att allt större ungdomskullar väntas gå ut gymnasiet, dels i kombination med att allt fler yrkesverksamma söker vidareutbildning. Källa: UKÄ årsrapport 2023

För att ha möjlighet att möta det ökade söktrycket behöver lärosätena ha beredskap. Alternativet är att andelen av befolkningen som går vidare till högre utbildning minskar. Med ett minskat antal utbildningsplatser minskar lärosätenas beredskap och möjligheterna att möta kompetensbristen minskar markant. Det är inte  vad Sverige som kunskapsnation behöver. Särskilt inte när det sker i kombination med allt mindre lärarledd tid och kraftigt försvagade förutsättningar för att bedriva studentinflytande. Den här budgetpropositionen lämnar minst sagt mycket att önska.