Varje år kring jul beslutar regeringen om instruktioner för myndigheter, så kallade regleringsbrev. I regleringsbreven anges de uppdrag som myndigheterna ska arbeta med det kommande året. Vi har här gått igenom regleringsbreven för högskolesektorn och sammanfattat de viktigaste nyheterna.
Rekryteringsmålet för professorer är inte längre mätbart
Tidigare år har det funnits ett konkret mål om hur stor andel av de nya professorerna som ska vara kvinnor i varje lärosätes eget regleringsbrev. Detta mål tas nu bort. Visserligen finns det en ny skrivning i det lärosätesgemensamma regleringsbrevet att lärosätena ska fortsätta verka för en jämställd könsfördelning vid rekrytering av professorer, men det finns inte längre något konkret mål.
SFS bedömning är att det tidigare siffersatta rekryteringsmålet för professorer har bidragit positivt till jämställdheten bland de mest seniora tjänsterna vid våra lärosäten, något som också har främjat att de mest kompetenta forskarna har rekryterats. Det finns stark evidens för att kvinnors meriter värderas lägre än män i rekryteringsprocesser, vilket innebär att kvinnliga sökande ibland sållas bort trots att de egentligen har starkare meriter.
Att ta bort det mätbara rekryteringsmålet riskerar att leda till att jämställdhetsarbetet stannar av. Trots att en majoritet av studenterna och doktoranderna idag är kvinnor, så är majoriteten av professorerna män. Risken är stor att snedfördelningen kommer att kvarstå och värdefull kompetens går till spillo.
Åtgärder för att minska missbruk av uppehållstillstånd för studier
Linnéuniversitetet och Högskolan i Halmstad har fått som mål att de ska redovisa hur det i antagningsprocessen säkerställs att avgiftsskyldiga sökande har förutsättningar för att kunna fullfölja den sökta utbildningen samt hur lärosätena följer upp att avgiftsskyldiga studenter genomför sina studier enligt plan och redovisar eventuella avvikelser till Migrationsverket. Av redovisningen ska även framgå hur rekryteringen av avgiftsskyldiga studenter, inklusive genom eventuella agenter i annat land, följs upp och kvalitetssäkras.
Detta mål ges mot bakgrund av det uppdrag om åtgärder för att minska missbruk av uppehållstillstånd för studier som anges regleringsbreven för universitet och högskolor i år och förra året.
Övriga uppdrag till specifika lärosäten
Det har tillkommit några avgränsade uppdrag till vissa lärosäten:
- Chalmers tekniska högskola får 300 000 kronor för CDIO (Conceive – Design – Implement – Operate). CDIO Initiative utgör ett globalt nätverk för utveckling av ingenjörsutbildningen.
- Uppsala universitet får 750 000 kronor för samordning av arbetet med att utveckla kurser för yrkesverksamma. Nyheten fanns redan med i budgetpropositionen.
- Göteborgs universitet får 3 500 000 kronor för att sprida kunskap om arbetsmetoder mot antisemitism till aktörer som har en viktig roll i att motverka antisemitism bland barn och unga, t.ex. lärare och rektorer.
- Karolinska institutet får 3 000 000 kronor för att utveckla Centrum för hälsokriser. De ska även beskriva hur universitetet planerar att utveckla verksamheten under kommande år och hur arbetet kan fortsätta inom universitetets ordinarie verksamhet.
- Sveriges lantbruksuniversitet får i uppdrag att fortsätta utveckla arbetet med öppen vetenskap i syfte att verksamheten ska bidra till att nå den nationella inriktningen för ett öppet vetenskapssystem. I arbetet ingår att bidra med underlag till Vetenskapsrådets och Kungl. bibliotekets respektive uppgifter om att samordna, följa upp och främja samverkan i arbetet för öppen tillgång till forskningsdata respektive vetenskapliga publikationer.
Ytterligare en förändring är att tidigare om distansutbildning försvinner. Uppdraget innebar att 6 600 000 kronor fördelas till sex lärosäten med distansutbildning i syfte “att öka kvalitet och genomströmning i studier på distans, framför allt för studenter som läser professionsutbildningar”.
Uppdrag till Universitetskanslersämbetet (UKÄ)
UKÄ får i uppdrag att kartlägga den administrativa bördan vid utvärdering och universitet och högskolor. Bakgrunden till uppdraget torde vara att det har förekommit kritik om att högskolornas kvalitetssäkringssystem är administrativt tungt. I uppdraget ingår att presentera förslag på hur den administrativa bördan kan minskas.
UKÄ får även i uppdrag att göra en halvtidsutvärdering av strategin för deltagande i det sjuåriga forskningsprogrammet Horisont Europa.
Uppdrag till Universitets- och högskolerådet (UHR)
I regleringsbrevet får UHR tre nya uppdrag som är bra att känna till.
UHR ska följa upp försöksverksamheten med behörighetsprov. Det är en fortsättning på UHR:s tidigare uppdrag om att utveckla ett nationellt behörighetsprov för grundläggande behörighet och genomföra en försöksverksamhet med ett sådant prov. SFS har tidigare besvarat en remiss om detta, Förslag till föreskrifter om genomförande av försöksverksamhet med behörighetsprov för tillträde till högskoleutbildning, som vi till stor del tillstyrkte. I uppdraget ska UHR också bedöma om ett behörighetsprov för grundläggande behörighet är en samhällseffektiv åtgärd och om ett sådant prov bör införas permanent, och i så fall analysera ekonomiska och andra konsekvenser av detta samt lämna förslag på hur införandet ska ske. Det här är ett kortare uppdrag som ska slutredovisas redan i maj 2024.
Det andra uppdraget att analysera om det finns behov av ytterligare åtgärder för att motverka fusk på högskoleprovet, och i så fall föreslå sådana åtgärder.
Det tredje uppdraget är att UHR ska utveckla information om högskoleutbildning. Det här är en fortsättning på ett tidigare uppdrag om att utveckla studieinformation, och detta nya uppdrag ska ta sin utgångspunkt i de påbörjade insatser och de slutsatser som UHR anger i sin slutredovisning av det tidigare uppdraget.
Uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten om könsbundna studie- och yrkesval
Jämställdhetsmyndigheten får ett nytt uppdrag att främja samverkan mellan myndigheter när det gäller området könsbundna studie- och yrkesval, detta med särskilt avseende på att hjälpa aktörerna bredda sin rekryteringsbas och behålla befintliga anställda. Uppdraget har sin bakgrund i ett tidigare uppdrag om förutsättningar för jämställd rekrytering till välfärden.
SFS ser positivt på uppdraget. Vår bild är att många lärosäten har svårt att bredda rekryteringen med avseende på kön, exempelvis genom att rekrytera fler män till vårdutbildningar eller fler kvinnor till tekniska utbildningar. Att studentgruppen inom vissa utbildningar är alltför homogen, kan leda till att viktiga perspektiv går förlorade. Dessutom kan det bli självförstärkande, i form av att personer med det underrepresenterade könet drar sig för att söka till utbildningarna. Att öka kunskapen och främja samverkan, kan på sikt leda till en bättre rekrytering av underrepresenterade grupper, exempelvis kvinnor eller män. Det kan öka rekryteringsbasen till utbildningar som leder till bristyrken.
Jämställdhetsmyndigheten har kvar ett tidigare uppdrag att stödja myndigheter inklusive universitet och högskolor i deras arbete med jämställdhetsintegrering.