Vårbudgeten är regeringens första möjlighet att verkställa sin egen politik. Sveriges förenade studentkårer (SFS) välkomnar satsningar på byggandet av fler bostäder och återinförandet av åldersavskrivningen av studieskulder. Men tyvärr är satsningarna på kvalitet i högskolan undermåliga i förhållande till de stora behoven.
Studenter slipper bli skuldsatta livet ut
I vårbudgeten finns nyheten att åldersavskrivningen av studielån återinförs. Regeringen stoppar därmed den reform som skulle inneburit att personer som har haft låga inkomster och inte kunnat betala av sina studieskulder innan de fyllt 67 år skulle ha fortsatt vara skuldsatta livet ut. Det är en stor seger för för fattiga pensionärer, i synnerhet kvinnor, och morgondagens studenter.
Regeringen meddelar även att CSN:s modell för finansiering ska utredas. Här måste regeringen se till att myndighetens stabilitet inte ska bygga på att personer inte betalar sina CSN-räkningar i tid. Höjningen av CSN:s administrativa avgifter som infördes vid årsskiftet är ett led i en oroande utveckling där det det gemensamma ansvaret för finansiering av studier minskar.
3,2 efterlängtade miljarder till nya hyresrätter
I höstas var besvikelsen stor när utlovade satsningar på bostäder för studenter saknades i regeringens förslag till budget. Glädjen var desto större när regeringen aviserade att 3,2 miljarder ska avsättas för att få igång byggandet av hyresrätter och bostäder för studenter i budgeten för 2016. Nu vill vi bara ha besked om hur många av de 250 000 bostäder som ska byggas till år 2020 som ska öronmärkas för studenter. Vi vill även att regeringen ska försäkra att de nya lägenheterna blir långsiktiga och trygga, samt att det ska att finnas olika typer av bostäder som möter olika studenters behov. Det finns också skäl att ifrågasätta förra veckans besked om att kraven för hur mycket buller som tillåts sänks för små lägenheter. Det är inte acceptabelt att personer som bor i mindre lägenheter ska behöva stå ut med mer buller än andra.
125 miljoner är ett myrsteg mot bättre utbildningskvalitet
Det är positivt att regeringen satsar 125 miljoner kronor för att öka kvaliteten i högskolan under 2015. Det är lika mycket som utlovades i höstens förslag och ungefär hälften av vad Socialdemokraterna lovade i valrörelsen. Tyvärr räcker pengarna inte ens till för att täcka upp för den pågende urholkningen av högskolornas resurser, vilket gör att det är svårt att tro att tillskottet kommer att innebära någon verklig förbättring. Satsningen kommer att växlas upp för att omfatta 250 miljoner per år för åren 2016 till 2018 och riktas framförallt mot utbildningar inom humaniora och samhällsvetenskap samt för lärar- och förskollärarutbildningen. Förutom att satsningen är liten är det även beklagligt att den endast riktar sig till vissa utbildningar när behovet finns överallt.
14 000 nya utbildningsplatser till 2018
Regeringen vill skapa 1200 nya utbildningsplatser i högskolan under 2015 och totalt 9100 platser till och med 2018. Totalt får landets lärosäten cirka 84 miljoner mer än beräknat i den liggande budgeten. Satsningen kommer framförallt att beröra lärarutbildningarna, men även barnmorske-, sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeutbildningarna. Till att börja med skapas 800 nya platser på förskollärarutbildningen, 700 nya platser på grundlärarutbildningen och 300 nya platser på speciallärar- och specialpedagogutbildningen.
Det betyder att lärarutbildningarna fortsätter det vara det tydligaste exemplet på en kortsiktig utbildningspolitik som handlar mer om kvantitet än om kvalitet. De senaste åren har lärarutbildningarna byggts ut i snabb takt samtidigt som reformerna har avlöst varandra. Det senaste exemplet är att regeringen i vårbudgeten öppnar för att ge vissa studenter som läser till lärare en större andel studiebidrag. Det är dessutom ett slag i ansiktet för andra studenter vars skuldbörda fortsätter att öka.
Istället för att öka antalet platser på vissa utbildningar för att lösa problem på arbetsmarknaden borde regeringen ta mer hänsyn till intresset för olika utbildningar och arbeta för att göra de utbildningar som behövs mer attraktiva genom att höja kvaliteten. De satsningar som görs måste också vara långsiktiga och lyhörda för högskolornas förutsättningar.
Rebecka Stenkvist, ordförande SFS och Johan Alvfors, vice ordförande SFS