Studietiden medför faktorer som stress och osäkra levnadsvillkor som kan leda till behov av studenthälsovård. Ibland är sjukdomen relaterad till studier. Därför är landets studenthälsomottagningar viktiga för att studenter ska ges rätt förutsättningar att må bra under hela studietiden. På grund av urholkningar i utbildningars budget minskas medlen till studenthälsomottagningar i landet samtidigt som behovet till mottagningarna ökar och i synnerhet för studenter med stressrelaterade problem. I budgetpropositionen 2020 satsat 25 miljoner på studenthälsan till 2021. Det är en välkommen satsning i rätt riktning, men mer arbete krävs.
SFS anser att en studenthälsomottagning inte får ta ut avgifter från studenter. Studenthälsomottagningarnas verksamhet får inte heller skäras ned som en konsekvens av att lärosäten tvingas bespara. Det är även viktigt att en god nationell standard för studenthälsomottagningarnas verksamhet fastställs, så att studenternas välmående garanteras, oberoende val av studieort eller utbildning.
När en student blir sjuk råder det idag oklarhet om studenten ska vända sig till primärvården eller en studenthälsomottagning. Förutom detta råder också oklarhet för studenthälsomottagningen vad som är deras ansvar respektive primärvårdens. SFS anser att studenthälsomottagningens förebyggande funktion och kompletterande roll mot primärvården måste förtydligas genom att statligt fastställa studenthälsomottagningens funktion.
SFS anser också att bristen på samverkan är så pass allvarlig att regering och riksdag aktivt bör främja samverkansinsatser mellan dessa parter i en högre utsträckning. Denna samverkan mellan lärosätenas studenthälsomottagningar, studentkårer och respektive region/landsting bör utvecklas för att studenter som mår dåligt inte ska fastna mellan myndigheter och institutioner i väntan på sin rätta vård.
Hälso- och sjukvård kan däremot också agera förebyggande. Studenthälsomottagningarnas, sjukvårdens och lärosätenas förebyggande arbete är en viktig nyckel för att minska behovet av att överhuvudtaget behöva söka hjälp. Det viktiga är åtgärder som på olika vis strävar efter att bygga upp god hälsa. SFS delgav sina synpunkter på studenters rätt till sjukförsäkring och sjukskrivning i remissvaret till Ökad trygghet för studerande som blir sjuka (SOU 2018:9), där SFS bland annat tillstyrkte möjligheten till deltidssjukskrivning och att ansvaret för rehabilitering förtydligas. I svaret förespråkade vi även att studenter bör ha högst sju karensdagar och att samtliga förslag bör omfatta även de studenter som inte får studiemedel. SFS instämde i utredningens bedömning att lärosätena har det studieinriktade rehabiliteringsansvaret och att hälso- och sjukvården har det medicinska rehabiliteringsansvaret. Eftersom ansvaret är uppdelat föreslog vi att den medicinska och studieinriktade delen koordineras på sådant sätt som föreslås i Ny lag om koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvård (DS 2018:5) och att det även ska gälla studenter.