SFS har inga åsikter om specifika program, då vi anser att studenters efterfråga bör styra vilka utbildningar som erbjuds och där lärosätenas frihet är stor vad gäller utformningen av innehållet. Men då lärarutbildningen de senaste åren blivit föremål för många politiska reformer och är en del i Januariavtalets 56:e punkt, har SFS ofta tillfrågats som remissinstans och expertorgan. SFS styrelse har med anledning av detta även beslutat att betrakta lärarutbildningen som en nationell angelägenhet. Dessutom har en arbetsgrupp inom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) tillsatts för lärarutbildningen som SFS är en del av.
Arbetsgruppen ska bl.a. diskutera lärarutbildningens dimensionering, där syftet är att försöka lösa den lärarbrist som finns. SFS anser som sagt att det bör vara studenternas efterfrågan som ska styra dimensioneringen av antalet utbildningsplatser. Det finns ingen mening att skapa fler platser om inte tillräckligt många studenter är intresserade av att söka platserna. När studenternas efterfrågan får styra utbildningsutbudet så anpassas det dessutom oftast till arbetsmarknadens behov, enligt Lars Haikola i Högre utbildning under tjugo år (SOU 2015:70). Politikerna behöver ha realistiska förväntningar på vilka delar som kan lösas av lärosätena och vilka delar som bäst löses av andra aktörer.
Dock kan lärosätena arbeta med att öka attraktiviteten i utbildningen och därmed minska avhopp och öka genomströmningen. Verksamhetsförlagd utbildning – VFU – ingår som ett obligatoriskt moment i lärarutbildningen, men på många lärosäten medför VFU ofta långa pendlingsavstånd eller kostnader för dubbelt boende. En annan brist inom ramen för VFU är att det inte alltid går att hitta utbildade handledare på den verksamhetsförlagda utbildningen. Ett sätt att höja attraktiviteten för lärarutbilningen vore därför om villkoren för VFU förbättrades.
SUHF:s arbetsgrupp ska även diskutera antagningskrav och lämplighetsprövning, där SFS har åsikter om såväl behörighet, urval och lämplighetsprövning. SFS anser att lämplighetsprövningar inte bör förekomma eftersom de inte är rättssäkra och riskerar att hindra personer med rätt förkunskaper från att studera. Istället ska urvalet göras utifrån den sökandes kunskaper och färdigheter. Det är viktigt att antagningen alltid ska betraktas som legitim och uppfylla kraven på transparens, förutsägbart och rättvisa.
På senare tid har även nya examensmål tillförts lärarutbildningen, bland annat att lärare ska lära sig mer om adhd och andra neuropsykiatriska svårigheter, samt bättre sexualundervisning för unga. SFS anser dock att det är viktigt att politikerna inte inför ytterligare moment i utbildningen som ställer ökade krav på lärarutbildningen, utan att möta upp det med motsvarande resurser.