DEBATT, artikeln publicerades i Dagens Arena 29/11-2020. Läs artikeln på dagensarena.se här
En fungerande studenthälsa är avgörande för att studenter ska få stöd här och nu, men också en väg till vidare vård. Idag är inte bara tiderna för få och kunskapen för liten, Studenthälsans uppdrag är också så otydligt att studenter bollas mellan allmän vård och Studenthälsan. Så kan vi inte ha det, skriver Linn Svärd och Sofia Holmdahl.
Studenter mår idag sämre än andra jämngamla och problemet med psykisk ohälsa är utbrett. Enligt lag har lärosätena ett ansvar för att studenterna ska ha tillgång till hälsovård, särskilt förebyggande hälsovård vars ändamål är att främja studenternas fysiska och psykiska hälsa. Men trots detta lagkrav ser vi från Stockholms universitets studentkår och Sveriges förenade studentkårer, som arbetar med frågor som rör studenters livs- och studiesituation nationellt respektive lokalt, att situationen är akut på många ställen i landet. I Stockholm är situationen extrem.
UKÄ har under 2020 haft i uppdrag att granska studenthälsovården. Kartläggningen ska publiceras under december månad. I uppdraget ska UKÄ belysa studenters tillgång till studenthälsovård samt skillnader i hur studenthälsovården är organiserad mellan lärosäten. Enligt våra organisationers samlade erfarenheter är det dock redan uppenbart att studenthälsovårdens uppdrag behöver förtydligas, vården behöver tillgängliggöras och framförallt behövs resurser för att kunna möta det behov av stöd som finns. Utredningen får inte stanna vid just en kartläggning utan situationen kräver vidare handling från lärosätena.
Krasst kan man säga att det troligen är tur att studenterna inte känner till Studenthälsan, för hade de gjort det så hade Studenthälsan fått gå på knäna än mer än idag.
Studenthälsan vid Stockholms universitet ska utgöra studenthälsovården för tio lärosäten i Stockholm. Den ska alltså täcka en stor del av Stockholms studenter – en grupp som mår allt sämre. Det kan handla om brist på sammanhang i en ny stad eller att studierna i sig leder till stor negativ stress. Dessa problem förvärras ytterligare nu när undervisningen främst sker digitalt. Undersökningar har gjorts vid bland annat Stockholms universitet där det blivit tydligt att studenter mår dåligt och saknar ett sammanhang på grund av pandemin. Därför är det nu viktigare än någonsin att studenter får information om och har tillgång till Studenthälsan. Trots det känner fortfarande få studenter till att det finns en studenthälsa och vet inte var de ska vända sig.
Krasst kan man säga att det troligen är tur att studenterna inte känner till Studenthälsan, för hade de gjort det så hade Studenthälsan fått gå på knäna än mer än idag. I dagsläget finns det nämligen inga tider att boka hos Studenthälsan vid Stockholms universitet. Tider släpps en gång i veckan, men få studenter verkar veta när. Så fort det kommer nya tider bokas de upp, som student har en bara tur om en råkar glida in på hemsidan just när det dykt upp nya lediga tider. Den telefonrådgivning som finns har öppet en timme i veckan. Det är alltså i praktiken omöjligt att ta del av det stöd Studenthälsan ska erbjuda.
En fungerande studenthälsa är avgörande för att studenter ska få stöd här och nu, men det är också en väg till vidare vård. Idag är inte bara tiderna för få och kunskapen för liten, Studenthälsans uppdrag är också så otydligt att studenter bollas fram och tillbaka mellan allmänna vården och Studenthälsan. Så kan vi inte ha det.
Studenter ska inte bli sjuka av sin studiesituation och därför vill vi även understryka vikten av förebyggande arbete kring studenters arbetsmiljö på lång sikt men när vi nu befinner oss i den här situationen så kan vi inte låta frågan om stöd vara en fråga om slump eller tur. Att få stöd är en rättighet. Vi är positiva till att regeringens budgetproposition rymmer en särskild satsning på studenthälsovården där en förstärkning med 25 miljoner kronor föreslås. Men frågan är om lärosätena vet vad de ska göra med pengarna?
Det är dags att agera nu. Studenters hälsa står idag i vägen för att ta del av en kvalitativ utbildning. Det har vi inte råd med och det bör inte heller vara en acceptabel situation. Vi väntar med spänning på UKÄ:s kartläggning; en viktig och nödvändig utredning. Men ännu mer vill vi höra hur lärosätenas handlingsplan ser ut för att faktiskt lösa problemet: Är det bättre bokningssystem? Mer personal? Tydligare prioriteringar på just de enskilda samtalen? Oavsett vilket vill vi ha ett svar nu.
Linn Svärd
vice ordförande
Sveriges förenade studentkårer
Sofia Holmdahl
Ordförande
Stockholms universitets studentkår