I onsdags morse presenterade regeringen sin budgetproposition för 2020.Det är mandatperiodens andra höstbudget, den första som bygger på punkterna i januariavtalet. Propositionen innehåller förändringar som kommer att påverka studenterna under nästa år, men den ger också en bild av hur inriktningen för högskolepolitiken kan komma att se ut resten av mandatperioden.
Det mest intressanta för oss är såklart utgiftsområde 15 om studiemedel, samt den del av utgiftsområde 16 som rör universitet och högskolor. Men även frågor om studenters sjukförsäkring, hälsa samt bostäder är viktiga. Vi har gått igenom budgetpropositionen för 2020 och sammanfattat de förändringar som berör studenter vid universitet och högskolor mest.
Övergripande reformer av högskolesektorn?
Utvecklingen av högre utbildning i Sverige står idag inför två viktiga övergripande frågor: Vad ska hända med styrningen av sektorn, och hur används det s.k. reformutrymmet i avvägningen mellan fler studenter eller kvalitetssatsningar?
Styr- och resursutredningen presenterades i februari och remisstiden gick ut i somras. Det är alltså relativt tidigt och därför viktigt att ha förståelse för att regeringen inte har hunnit gå vidare med utredningen. Däremot är det oväntat att regeringen över huvud taget inte nämner Styr- och resursutredningen när den beskriver inriktningen på nästa års högskolepolitik. Den tar inte heller upp något om den fyraåriga proposition för forskningspolitiken som ska komma nästa höst. Sammantaget är det därför väldigt svårt att utläsa vad regeringen vill ska hända med högskolans styrning.
Vad som däremot är tydligt är att regeringen satsar på kunskapslyftet. Kunskapslyftet påbörjades förra mandatperioden och innefattar bland annat en utbyggnad av antalet platser i högskolan. Kostnaderna för de nya platserna 2020 väntas uppgå till 348 mnkr (vilket kan jämföras med att ungefär 300 mnkr försvinner från befintliga utbildningsplatser i form av effektiviseringskrav på närmare en procent, men det är en annan historia). Redan 2017 skrev vi om utmaningen i att väga utbyggnad av nya platser mot att satsa mer på kvalitet på de utbildningsplatser som redan finns. En slutsats från budgetpropositionen 2020 är att regeringen inte har ändrat sin inriktning, utan fortsätter att prioritera utbyggnad.
Satsning mot fusk
Fusk på högskoleprovet är en av utbildningsfrågorna som lyfts fram mest i media det senaste året. Lagar och regler kring högskoleprovet har skärpts och 2018 avgjordes de första rättsfallen rörande medhjälp till fusk. Parallellt har arbetet med att ta fram ytterligare åtgärder fortsatt och i juli kom en utredning med fler förslag. Den utredningen är just nu ute på remiss. För SFS del återstår att ta ställning till förslagen. Redan nu kan vi dock säga att det är positivt att fler åtgärder vidtas för att förhindra fusk. Alla vägar in i högskolan måste vara rättssäkra. Ingen ska behöva nekas en utbildningsplats för att någon annan konkurrerat ut dem under orättvisaformer.
I budgeten för 2020 föreslår regeringen att tillföra 15 mnkr till Universitets- och högskolerådet för deras arbete med att förhindra fusk. Syftet är att myndigheten ska ha utrymme att genomföra kommande förändringar för att motverka fusk. Detta tycker vi är en bra och prioriterad satsning.
Inget stöd till studentinflytande
Det är nu ett decennium sedan kårobligatoriet avskaffades. Förändringen innebar en stor förändring av förutsättningarna för studentinflytande. Bland annat skedde vissa förtydliganden om studentkårernas uppdrag. Men den kanske mest kännbara förändringen rörde de minskade intäkterna som följde av att antalet medlemmar som betalade medlemsavgift minskade. Den utredning som låg till grund för reformen föreslog att staten skulle tillskjuta ett bidrag för att försäkra att studentinflytandet skulle fortsätta fungera till en rimlig nivå. Ett sådant bidrag infördes också, men det uppgick bara till en tredjedel av de rekommenderade nivåerna.
2017 föreslog Universitetskanslersämbetet (UKÄ) att statsbidraget för studentinflytandet borde tre- eller fyrfaldigas. Syftet är att alla studenter ska kunna ha inflytande över sin utbildning, inte minst för att bevaka att utbildningarna ska hålla hög kvalitet. Det försvåras om inte studentkårerna kan bygga upp en tillräckligt heltäckande verksamhet för att efterleva sitt lagstadgade uppdrag.
På grund av de principer som styrde budgetarbetet under 2018 års övergångsregering, räknades statsbidraget till studentinflytande inte ens upp med pris- och löneökningar, vilket skedde för i princip alla andra anslag. På den punkten återgår uppräkningen till det normala i årets budget, vilket är bra. Men det tre- eller fyrfaldigande som UKÄ rekommenderat uteblir. Effekten av detta blir att studentkårernas verksamhet blir lidande och således får utbildningen än lägre kvalitet jämfört med vad den skulle kunna haft.
Satsning på bostäder för studenter
Regeringen föreslår en höjning av investeringsstödet för hyresbostäder och bostäder för studenter. Stödet går till nybyggda bostäder mot villkor att bostäderna hyrs ut till rimliga hyror. SFS anser att stödet är bra, eftersom det leder till lägre hyror i den annars så dyra nyproduktionen.
Här kan nämnas att investeringsstödet inte fanns med i budgeten för 2019, alltså den budget som utgick på ett förslag från KD och M och togs fram parallellt med den utdragna regeringsbildningen förra hösten. Investeringsstödet återinfördes redan i och med vårändringsbudgeten 2019. Dock så ledde alla turerna till att det nu råder en ökad osäkerhet kring investeringsstödets framtid. Troligtvis har det också lett till att byggherrar inte fullt ut vågar lita på att kunna ansöka om stödet i framtida byggprojekt.
Enligt förslaget ska investeringsstödet höjas med 600 mnkr, vilket motsvarar en ökning med 25 %. Dessutom väntar regeländringar för att stödet ska komma till bättre nytta och leda till fler bostäder. Det är en positiv utveckling som vi är mycket tacksamma för. Genom att öka och utveckla stödet så blir det tydligare att det finns ett långsiktigt tänk kring investeringsstödet. Vi tror att det stärker förtroendet och leder till fler bostäder för studenter.
Livslångt lärande och ersättning för utvecklingstid
Regeringen föreslår att införa en utvecklingstid, vilket i likhet med det tidigare friåret ska ge anställda en möjlighet att utveckla sin kompetens eller utveckla ny kompetens. Syftet är bland annat att öka incitamenten för fler att ställa om till yrken där det råder brist på arbetskraft, vilket kommer vara allt viktigare i samhällets ökande förändringstakt. Förslaget i budgetpropositionen innebär att den som deltar i utvecklingstid ska få en ersättning från staten, vilket alltså blir en kompensation för det inkomstbortfall som följer av utebliven arbetstid.
En annan viktig fråga för att möjliggöra för fler att delta i utbildning senare i livet är dock att studiemedlet anpassas. En av punkterna i januariavtalet handlar just om att höja åldersgränsen för studiemedlet. SFS ser det som en viktig reform. Bland annat behöver åldersgränserna höjas, och maxgränsen för hur många år en student kan få studiemedel behöver anpassas utifrån att många utbildningar har blivit längre som ett resultat av bolognareformen.
Satsningar vad gäller studenters hälsa dröjer
Studenter är en särskilt drabbad grupp i samhället vad gäller växande problem med psykisk ohälsa. Budgetpropositionen innehåller tyvärr inga satsningar för att vända utvecklingen. Här har regeringen visserligen visat att den vill arbeta mer mot psykisk ohälsa, och det pågår just nu ett arbete med att utreda om studenthälsornas uppdrag kan utvecklas och förtydligas. Vi saknar dock ett mer övergripande uppdrag med att ta fram förslag om hur psykisk ohälsa bland studenter kan förebyggas och vilka orsaksfaktorer som ligger bakom att studenterna mår så dåligt. Förhoppningsvis kommer vi se mer av det senare under mandatperioden.
En annan fråga, som väntat länge, rör möjligheten till deltidssjukskrivning för studenter. Idag kan studenter vara sjukskrivna på 50 procent om det finns särskilda skäl, vilket i praktiken kommit att betyda långvarig eller kronisk sjukdom. Det innebär att den som till exempel lider av begynnande psykisk ohälsa, eller har varit sjuk men är på väg att bli frisk, inte kan studera på deltid. De får istället fortsätta med 100 % studietakt tills de är så slutkörda att de kan bli sjukskrivna på heltid.
Faktum är att regeringen under förra mandatperioden tillsatte en utredning som redan i februari 2018 gav förslag om att införa en mer generell möjlighet för studenter att vara sjukskrivna på deltid. Utredningen remitterades under 2018 och sedan dess har regeringen arbetat med att bereda frågan. Vi hade stora förhoppningar om att sjukskrivningen skulle komma med i årets höstbudget. Särskilt eftersom förslagen inte skulle medföra några ökade kostnader för staten, är det märkligt att de fortfarande dröjer…
Sammanfattning
Sammanfattningsvis är det få reformer som berör högskolan och studenterna. Regeringen väljer fortsatt att omfördela utbildningsanslag till fler platser på såväl campus som på distans utan att höja anslagen. I praktiken innebär detta en urholkning. Att hitta en optimal fördelning mellan kvantitet och kvalitet är aldrig lätt men det är viktigt att undvika en alltför ensidig prioritering. Vi behöver se över högskolans styrningssystem och vi behöver göra det bättre för studenterna under deras utbildningstid.
Högre utbildning kan inte tillåtas stagnera, det är nu och precis nu vi behöver investera mer resurser för att lösa samhällsutmaningarna och förbereda inför lågkonjunkturen. Det här handlar inte bara om studenterna, det handlar om Sverige som föregångsland.