SFS tycker till om bostäder

Bostäder är en ständigt aktuell fråga för väldigt många studenter, men varför egentligen? och vad händer politiskt på området? Detta är en text som förklarar SFS syn på bostadspolitiken och som samtidigt ger dig en sammanfattning av aktuella utredningar som SFS är med och påverkar.

Varför är bostadsfrågan viktig för studenter?

Svaret kan tyckas självklart för många, men det är viktigt att förklara de bakomliggande faktorerna till varför bostadsfrågan engagerar. Att vara student ska vara kul, intressant och givande. Studierna ska berika  dig som individ när du får ny kunskap och verktyg för att ta dig an morgondagen. Likväl ska studierna så småningom leda till sysselsättning och anställning, på så vis är studierna även en fråga för samhället. 

Just nu hör vi termer som “livslångt lärande” och “kompetensförsörjning”. Att ha möjlighet till att vidareutbilda sig oavsett var i landet du bor är en av SFS grundläggande åsikter. För att bedriva studier – oavsett nivå – behöver du en plats att kalla hem. Denna plats är ofta inte där du kommer ifrån eller där du kommer bo efter studierna. Studentbostaden behöver vara flexibel och ge dig som student den studiero och trygghet som krävs för att bedriva dessa.

SFS bostadspolitiska ställningstagande uppdateras just nu med anledning av att ställningstagandet reviderades i samband med SFS fullmäktigesammanträde 2-4 oktober 2020. Vill du veta mer om besluten som togs på Extra-SFSFUM finner du en summering här.

Antalet studenter ökar

Enligt UHR:s senaste statistik har coronapandemin försämrat arbetsmarknaden och ökat antalet sökande till högskolan till toppnoteringen 407300 studenter hösten 2020. Antalet utbildningsplatser har  därtill ökat. Att göra detta är relativt enkelt, att bygga bostäder för dessa studenter tar betydligt längre tid – än mer när det redan finns en bostadsbrist. Om coronapandemin medför en lång period av ekonomisk nedgång och arbetslöshet kan denna siffra komma att öka allt mer. Detta kommer i sin tur innebära en ökad efterfrågan av bostäder med rimliga hyror för personer med studiemedel.

Studenter är en ekonomiskt utsatt grupp

Studenters ekonomi är i regel ansträngd. Boendekostnaden är den största utgiften och jämfört med andra grupper i samhället lägger studenter en större andel av sin inkomst på sitt boende. Studenters boendekostnader varierar dessutom kraftigt. För många studenter är möjligheten att klara av boendekostnader med studiemedlet avgörande för att kunna ägna sig åt studier på heltid. Enligt CSN lägger ungefär hälften av studenterna mer än en tredjedel av sin inkomst på boende, jämfört med resten av befolkningen som lägger ungefär 20 procent av sin disponibla inkomst på boende (här).

Stor bostadsbrist i landets kommuner

Under de senaste åren har produktionen av nya bostäder legat på en hög nivå delvis till följd av investeringsstödet, men i många delar av landet är bristen på bostäder fortsatt stor. Samtidigt som det byggs många nya bostäder, så gör hyrorna ofta att dessa bostäder upplevs som allt för dyra för studenterna. Enligt uppgifter från Boverket uppger drygt hälften av landets 38 högskolekommuner att det saknas bostäder för studenter vid högskola eller universitet. Boverket bedömer att det behöver byggas 640 000 bostäder under tioårsperioden 2018–2027. 

Inför höstens terminsstart undersöker SFS bostadssituationen i landets studentstäder och i generella termer är bostadssituationen svår, Bostadsrapporten för 2020 läser du här. Svårigheterna med att få en bostad innebär för många att studietiden inleds med att leta bostad, i stället för att fokusera på studierna, vilket kan bidra till stress som ofta bidrar till psykisk ohälsa.

Aktuella utredningar

Bostadsfrågorna är högaktuella, mycket med anledning av januariöverenskommelsen. Det har tillsatts ett antal utredningar som behandlar bostadsförsörjning, hyressättning och byggregler. Dessa har SFS lämnat inspel till och svarat på remisser i hopp om att påverka utredningarna till studenternas bästa. Några av dem summeras här och utöver utredningarna deltar SFS i diskussioner och nätverk samt står värd för seminarium.

Fri hyressättning vid nyproduktion av bostäder (SOU 2020:42)

Den 23 april 2020 beslutades om en utredning som ska lämna förslag på en modell med fri hyressättning för nyproducerade lägenheter. Modellen ska bidra till en långsiktigt välfungerande hyresmarknad och ett effektivt utnyttjande av det aktuella delbeståndet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2021 och föranleds av en sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna.

Idag råder i princip fri hyressättning inom nyproduktion, så kallade presumtionshyror, som innebär möjligheter att sätta en högre hyresnivå än vad en bruksvärdesjämförelse skulle medge. Detta infördes år 2006 med syftet att förbättra förutsättningarna för att bygga hyresrätter, men har ändå inte löst bostadsbristen för de grupper som har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden.

Utifrån den forskning som gjorts ser SFS att marknadshyror skulle påverka studenter negativt. Mycket tyder på att fri hyressättning är en kostsam och ineffektiv metod för att lösa bostadsbristen för grupper som idag har svårt att efterfråga bostäder och att såväl samhället som studenter skulle tjäna på att se över andra lösningar för att komma till bukt med bostadsbristen.

Här finns SFS inspel till utredningen att läsa i sin helhet och här finns information om utredningen. 

Modernare byggregler (SOU 2019:68)

Regeringen beslutade den 23 februari 2017 att tillsätta en kommitté för att genomföra en genomgripande översyn av Boverkets byggregler. Syftet med översynen var att modernisera och förenkla regelverket.

SFS principiella ståndpunkt är att studenter inte ska utstå sämre boendestandard än andra grupper på bostadsmarknaden. Så länge den principen efterlevs välkomnar SFS alla förslag som syftar till att öka antalet bostäder som studenter har råd att efterfråga.

Ett perspektiv som beskrivs i utredningen och som framkommit av berörda parter gällande lämplighetskrav vid nybyggnad och ombyggnadskrav är att tillgänglighetsanpassning driver upp kostnaderna för byggandet och därmed utgör ett hinder för nya bostäder. SFS håller med om att hinder för nybyggnation bör tas bort, sålänge det inte inskränker på andra gruppers möjlighet att hitta boende. En väl avvägd balans mellan standard och kostnader bör göras. Återigen är det viktigt att svaga ekonomiska grupper i samhället, däribland studenter, har råd att efterfråga nybyggda bostäder. Samtidigt är det viktigt att staten sätter en kravnivå på tillgänglighetsanpassning som annars riskerar att bortses av marknaden.

Här finns SFS remissvar till utredningen. 

En socialt hållbar bostadsförsörjning (SOU 2018:35)

En särskild utredare gavs i samband med beslut den 7 maj 2020 i uppdrag att bland annat utreda den uppgiftsfördelning mellan stat och kommun som funnits inom bostadspolitiken sedan 1940- talet. Syftet med utredningen var att skapa förutsättningar för en socialt hållbar bostadsförsörjning som underlättar situationen för hushåll som har svårt att skaffa en bostad på marknadens villkor.

SFS vill se att utredningen inkluderar studentperspektivet – något som i nuläget inte är bekräftat av utredaren. SFS är positiva till att utredningen ges i uppdrag att titta på hur en socialt hållbar bostadsförsörjning kan utformas och ser vikten av hur långsiktiga lösningar för bland annat studenters bostadsförsörjning kan utformas. 

Det finns ett stort behov av att se över hur bostadsbeståndet, såväl det nya som det äldre, ska kunna möta efterfrågan på lägre hyror, i synnerhet från de som har svag betalningsförmåga. SFS anser att det nya som byggs behöver kunna efterfrågas av personer med lägre inkomster. Därför anser SFS att det statliga investeringsstödet som ges till nyproduktion kopplas till krav på lägre hyror. 

Här finns SFS inspel till utredningen att läsa i sin helhet och här finns mer information om utredningen. 

Utredningen om bostadsbidrag och underhållsstöd – minskad skuldsättning och ökad träffsäkerhet (SOU 2018:13)

I SFS Verksamhetsplan för 2020/2021 är bostadsbidragets utformning en prioriterade fråga.  2018 tillsattes en utredning som har i uppdrag att göra en översyn av bostadsbidrag och underhållsstöd för att öka den fördelningsmässiga träffsäkerheten och minska skuldsättningen. Därtill skulle utredningen lämna förslag som kan renodla de bostadspolitiska respektive de fördelningspolitiska målsättningarna med bostadsbidraget. Utredningen kommer lämna sitt slutbetänkande den 1 mars 2021. I februari 2020 fick utredningen även ett tilläggsdirektiv som syftar till att förtydliga lagstiftningen så det framgår vid vilka situationer det finns rätt till underhållsstöd.

SFS är positiva till att  bostadsbidraget utreds och hoppas att det leder till ett bostadsbidrag som fungerar bättre för studenter. I slutet av 2018 tog SFS initiativ till en enkätundersökning för att ta reda på vad som hindrar studenter från att nyttja bostadsbidraget. Slutsatserna är att det största hindret är oron för att bli återbetalningsskyldig. Därefter kommer bristande kunskaper och information om bidraget. 

Att införa särskilda regler för studenter skulle avhjälpa de problem som SFS undersökning visar på. Genom att kombinera utbetalningar av bostadsbidrag med utbetalningar av studiemedel, skulle bostadsbidraget kunna baseras på de inkomstuppgifter CSN redan inhämtar. SFS tycker även att åldern inte ska spela någon roll för studenter som är i behov av bostadsbidrag. Den som är student och uppfyller kraven för studiemedel bör kunna nyttja bostadsbidraget så länge de övriga kriterierna är uppfyllda.

Här finns SFS inspel till utredningen att läsa i sin helhet och här finns mer information om utredningen.