Riksrevisionen gjorde en kartläggning 2017 som visade att lärosätenas myndighetskapital, alltså sparade pengar, hade ökat markant. Sedan dess har ingen nationell uppföljning publicerats, trots att Riksrevisionen rekommenderade att det granskas systematiskt. I en ny sammanställning framgår att kapitalet för utbildning kraftigt minskat.
Universitet och högskolor kan bygga upp myndighetskapital genom att spara oförbrukade medel från tidigare år. 2017 publicerade Riksrevisionen en granskning som visade att lärosätenas myndighetskapital hade ökat och uppgick till 19 procent av deras omsättning vid utgången av 2016. Riksrevisionen ansåg att lärosätena inte fullt ut utnyttjade det utrymme som gavs för verksamheten.
Sedan dess har samhället genomgått förändringar som haft betydande effekter för universitet och högskolor. Coronapandemin ledde till att antalet studenter ökade samtidigt som förutsättningarna för verksamheten förändrades dramatiskt under en period. Därefter följde en period av kraftigt stigande inflation, vilket också har medfört ökade kostnader för lärosätena. Båda dessa händelser kan potentiellt ha påverkat lärosätenas ekonomi till den grad att det påverkar deras sparade myndighetskapital.
Denna rapport syftar till att följa upp hur lärosätenas myndighetskapital har utvecklats under perioden 2016–2023. Trots att Riksrevisionen rekommenderade att myndighetskapitalet skulle följas upp, har det saknats en systematisk uppföljning på nationell nivå.
Vi kan konstatera att myndighetskapitalet för forskning är mer eller mindre oförändrat. Det finns vissa skillnader mellan olika typer av lärosäten, då forskningskapitalet vid exempelvis högskolor och nya universitet har stärkts något, medan det har minskat vid breda etablerade universitet. Allt som allt tyder utvecklingen på att forskningen har relativt stabila och långsiktiga förutsättningar.
Vår uppföljning tyder på att utbildningsverksamheten präglas av större utmaningar. Myndighetskapitalet för utbildning har minskat markant de senaste åren, särskilt åren 2021–2023. De flesta lärosäten har gjort minusresultat och måste ta från det sparade kapitalet för att finansiera utbildningarna. Det har även lett till att lärosätenas myndighetskapital totalt sett har minskat.
Som en kortsiktig lösning föreslår vi att regeringen inför mer flexibla regler för hur forskningsanslag och utbildningsanslag kan användas. Genom att använda mer stabila forskningsanslag för att täcka tillfälliga budgetunderskott på utbildningssidan går det att stabilisera och öka långsiktigheten för verksamheten. På sikt behöver dock utbildningsanslagen öka för att täcka de senaste årens ökade kostnader. Alternativet vore att sänka förväntningarna på den högre utbildningen, något vi som kunskapssamhälle inte har råd med.