En viktig faktor för att förklara studenternas psykiska ohälsa har att göra med studenternas arbetsmiljö. En undermålig arbetsmiljö kan till exempel innebära att studenterna ges dåliga förutsättningar att nå kraven i utbildningen, att det är brist på resurser, att det råder väldigt hård konkurrens mellan studenter eller att studenterna inte får tillräckligt stöd från lärare och medstudenter. Dessa riskfaktorer kan i sin tur leda till stress, oro och ångest.
För att studenter inte ska drabbas av ohälsa i samband med sin utbildning är det viktigt att alla universitet och högskolor bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete där studenternas arbetsmiljö kontinuerligt undersöks och risker åtgärdas och följs upp. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är reglerat genom Arbetsmiljölagen och ska omfatta alla studerande vid universitet och högskolor. SFS anser dock att arbetet behöver ges högre prioritet.
Sexuella trakasserier är en aspekt av studenters arbetsmiljö som måste tas på allvar. Frågorna regleras inte i arbetsmiljölagen utan i diskrimineringslagen. SFS anser dock att frågorna hör ihop och menar att lärosätena behöver arbeta aktivt för att förebygga sexuella trakasserier, diskriminering och kränkande särbehandling som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Sedan #metoo-hösten 2017 har det pågått ett utvecklingsarbete inom detta område på många lärosäten.
Studenter som drabbas av ohälsa behöver tillgång till god vård. Som komplement till primärvården finns studenthälsovården, som ofta är den första instansen studenterna vänder sig till när de mår dåligt. SFS menar att studenthälsovårdens uppdrag behöver förtydligas, för att alla studenter ska veta när de ska vända sig till studenthälsovården eller primärvården. Detta är något som Universitetskanslersämbetet i nuläget utreder och ska slutrapportera i december 2020. Dessutom är det viktigt att studenthälsovården har tillräckliga resurser.
De studenter som varit sjukskrivna behöver också kunna få hjälp med återgången till studier, den så kallade studieinriktade rehabiliteringen. Alla lärosäten har ett rehabiliteringsansvar genom Arbetsmiljölagen. SFS anser dock att informationen om rehabiliteringsinsatserna behöver bli bättre och att mer kan göras. Det handlar om att ge studenter möjlighet till individuella studieplaner och annat stöd för att komma ikapp när de har missat kurser under sjukskrivningstiden. Det handlar också mer generellt om att erbjuda stöd för att underlätta återgången till studier.
För att stärka studenternas arbetsmiljö har SFS bland annat:
- Gett ut rapporten Arbetsmiljöarbetet inom högre utbildning
- Verkat för att studenthälsornas uppdrag ska förtydligas
- Anordnat seminarium om det förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier
- Utbildat studerandeskyddsombud som bevakar lärosätenas arbetsmiljöarbete
- Verkat för att regeringen ska ta med studenterna i den nya arbetsmiljöstrategin som kommer i slutet av 2020.