Idag ger inte alla gymnasieutbildningar grundläggande behörighet utan elever behöver aktivt välja till kurser för att inte i ett senare skede stängas ute från högre utbildning. Jag menar att du som femtonåring inte ska behöva ha koll på vad du ska göra efter studenten, det är tillräckligt utmanande att hänga med i allt annat under tonåren.
Frågan om tillträde till högre utbildning likväl som gymnasieskolans uppdrag diskuteras frekvent och attityden bland riksdagspartierna ändras beroende på vem som sitter vid makten. Förslag på att återinföra den grundläggande behörigheten för gymnasieutbildningar anges i utredningen Tillträde för nybörjare – ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning från 2017. Dessa förslag bör genomföras för att inte tvinga ungdomar att välja yrkesframtid i tidig ålder.
SFS anser att alla gymnasieprogram bör ge grundläggande behörighet, annars kan ungdomars gymnasieval stänga dem ute från högskolan med konsekvenser för högskolans öppenhet och representativitet.
Tidigare gymnasiereformer
De bestämmelser om grundläggande behörighet som infördes 2010 innebar krav på godkänt betyg i ett antal ämnen, samtidigt som samlat betygsdokument från kommunal vuxenutbildning inte längre skulle gälla för grundläggande behörighet. Det innebar att kraven för grundläggande behörighet skärptes jämfört. I samband med införandet av den reformerade gymnasieskolan 2011 skärptes kraven ytterligare. Med denna försvann högskolebehörigheten på yrkesprogrammen vilket innebar att eleverna aktivt behövde välja kurser för att bli antagna till universitet och högskola. Den grundläggande behörigheten utgör den breda kopplingen mellan gymnasieskolan och högskolan och ska utgöra en minsta gemensamma nämnare för all högskoleutbildning.
Från och med den 1 januari 2017 finns också en generell rätt att läsa in grundläggande behörighet och en eller flera särskilda behörigheter inom den kommunala vuxenutbildningen. Gymnasieutredningen föreslår i sitt betänkande att de kurser som eleverna på yrkesprogram måste läsa till för att uppnå kraven för grundläggande behörighet ska ingå i programmets grundstruktur framöver och kunna väljas bort i stället för att väljas till som i dag. Här finns ett ansvar att ge eleverna möjligheten att studera vidare än att tvinga dem till att i tidig ålder välja bort högre utbildning.
Det är inte rimligt att i 2021 års Sverige inte per automatik ha behörighet till högre utbildning, och för de som inte vill studera vidare finns inga hinder för att inte göra så. Den individuella friheten inskränks inte med förslagen om allas rätt till grundläggande behörighet. Inte heller är det samhällsekonomiskt försvarbart att ha ett system där individen som lämnat gymnasiet med examen behöver komplettera studierna.
Andelen som söker sig till högskoleförberedande respektive yrkesprogram
Av samtliga förstahandssökande till ett nationellt program inför läsåret 2019/20 sökte 63 procent till ett högskoleförberedande program och 37 procent till ett yrkesprogram enligt Skolverket. Innan gymnasiereformen Gy11 trädde i kraft sökte omkring 50 procent till ett yrkesprogram. År 2019 gick 28,8 procent av alla gymnasieelever en yrkesutbildning och 58,6 procent läste ett högskoleförberedande program. Att färre söker sig till yrkesprogram kan vara för att de inte blir behöriga till eftergymnasiala studier. Det är av stor vikt med balans mellan programtyperna på gymnasiet. Det handlar framförallt om samhällets och näringslivets kompetensbehov.
Bild: Andel som sökte till nationella program i första hand, läsåren 2011/12 – 2019/20.
SFS anser att
- gymnasiereformen Gy11 har haft negativ inverkan för individen och samhället, och vill med det se att regeringen går vidare med förslagen i utredningen.
- alla gymnasieprogram ska ge grundläggande behörighet, men alla gymnasieutbildningar behöver inte ge alla områdesbehörigheter).
- alla ska ha samma förutsättningar och chanser att konkurrera om studieplatser i högskolan, genom att bland annat gymnasiet och högskoleprovet är tillgängligt för alla utan avgifter.
- alla som har rätt kompetens ska få tillträde till högre utbildning, oavsett vilket utbildningssystem en har studerat inom och oavsett om en haft möjlighet att studera inom högre utbildning.
- det är statens ansvar att utbildningskedjan hänger ihop och att det inte uppstår glapp mellan utbildning på gymnasial nivå och högre utbildning.
Linn Svärd, Vice ordförande SFS