Den 9 juni är det dags för EU-val! Valsedeln har anlänt och förtidsröstningen är i full gång. Men varför ska man rösta i EU-valet? Ur ett generellt perspektiv är alla röster viktiga, och valet fyller en viktig funktion i att säkerställa demokratiska principer inom EU. Ur studenters perspektiv kan det verka extra svårt, för vad kan EU egentligen göra för högre utbildning och forskning? Trots att det mesta av utbildningspolitiken bestäms på nationell nivå, finns det en del som händer på EU-nivå som har en påverkan på högre utbildning i Sverige. Just nu pågår flera parallella initiativ och pilotprojekt inom det europeiska utbildningsområdet, exempelvis European University Initiative, där flera svenska lärosäten ingår i internationella allianser. EU-kommissionen har en ny rådsrekommendation om utfärdande av europeisk examen, och en ny antagen rådsrekommendation med högre mål om studentmobilitet inom unionen. EU är dessutom en viktig forskningsfinansiär i Sverige.
I medierapportering och valkompasser får dessa frågor sällan utrymme. För att ta reda på vart de svenska partiernas kandidater till Europaparlamentet står i utbildningsfrågor, har SFS gjort en valkompass. Där ställer vi fyra frågor kopplade till högre utbildning och forskning till partiernas toppkandidater. Emma Svensson och Andreé Lindahl är ledamöter i SFS internationella expertkommitté Komit. Här är deras reaktioner på svaren vi fick.
Akademisk frihet
Bakgrund och fråga: I både Sverige och Europa har vi de senaste åren sett en ökad debatt om akademisk frihet. Både Europaparlamentet och European Student Union, ESU, varnar om att det sker en tillbakagång av akademisk frihet i Europa och övriga världen. Anser du att akademisk frihet behöver få ett starkare skydd på EU-nivå?
Det är glädjande att nästan alla förstanamn i EU-valet svarar att akademisk frihet är viktigt och bör stärkas på EU-nivå, då grundlagsskyddad akademisk frihet är något som SFS har velat införa i Sverige under en lång tid. Att skydda akademisk frihet på EU-nivå skulle ge akademin ett utökat skydd i ett Europa där den akademiska friheten just nu på många håll är hotad och underminerad. Alla är överens, men nu är det upp till bevis! Vi förväntar oss att partierna driver frågan i EU, men också att de höjer ambitionerna i Sverige genom att grundlagsskydda den akademiska friheten.
Forskningsfinansiering
Bakgrund och fråga: EU:s nuvarande ramprogram för forskning och innovation, Horisont Europa, löper ut 2027. I och med det väntas att ett nytt ramprogram tas fram och implementeras under kommande mandatperiod, anser du att EU:s forskningsfinansiering ska öka?
De flesta kandidaterna tycker att finansieringen ska öka, och argumenterar för det som ett prioriterat område i EU:s budget. Mot bakgrund av att EU under flera år har bedrivit en nedskärningspolitik, där budgetposterna för utbildning och forskning ibland har hamnat i skottgluggen för nedskärningar när pengarna har behövts inom andra områden, är det bra att de allra flesta partier är enade om att forskningsfinansieringen ska öka. Vi hoppas även att partiföreträdare står emot ombudgetering för att fylla läckor inom andra områden, då vi ser att forskning och högre utbildning är en nödvändighet som ska prioriteras för att vi ska kunna tackla världens framtida utmaningar.
Ökat internationellt utbyte
Bakgrund och fråga: Inom EUs gemensamma initiativ för tillväxt och sysselsättning, Europa 2020, ingår ett mål om att minst 20 procent av examinerade inom högre utbildning ska ha studerat utomlands. I ett nytt förslag från kommissionen till rådsrekommendationen ”Europa på väg” föreslås målet höjas till 25 procent. Av de som examinerades under läsåret 2022/2023 i Sverige hade nio procent studerat utomlands, enligt statistik från UKÄ. Siffran är fortfarande lägre än innan pandemin, då andelen som studerat utomlands låg på 14-15 procent. Anser du att antalet svenska studenter som läser hela eller en del av sin utbildning utomlands bör öka?
Kandidaterna ser positivt på ökad studentmobilitet inom EU, och lyfter faktorer som ökad kompetens, kunskapsutbyte, och språkkunskaper som fördelar med ökade interkulturella förbindelser. SFS håller med, och vill betona vikten av att möjligheten till mobilitet gagnar alla studenter. Något förvånande är att ingen kandidat direkt nämner EU:s flaggskeppsinitiativ på området, European University Initiative (EUI), som ökar det internationella utbytet mellan lärosäten genom att de har möjlighet att få EU-finansiering för att ingå i transnationella allianser. Initiativet inbegriper flera svenska lärosäten. Alice Bah Kuhnke, MP, vill se ökade förutsättningar för de samarbeten som svenska lärosäten har med andra europeiska lärosäten, vilket torde inbegripa de allianser som finns inom ramen för EUI. Även Karin Karlsbo, L snuddar vid ämnet och presenterar konkreta förslag och närliggande initiativ, såsom en gemensamt europeiskt utbildningsdiplom (examensmärkning), som presenterades i ett nytt utbildningspaket från kommissionen tidigare i våras, en gemensam antagningsplattform, och bättre möjligheter att överföra studiemeriter mellan länderna.
CULT
Bakgrund och fråga: Utskottet för kultur och utbildning (CULT) har ansvar bland annat för frågor som rör unionens utbildningspolitik, däribland det europeiska området för högre utbildning, främjande av systemet med Europaskolor och livslångt lärande. Är du intresserad av att sitta i utskottet för kultur och utbildning (CULT)?
Endast två av de tillfrågade kandidaterna, Heléne Fritzon, S, och Alice Bah Kuhnke, MP, är intresserade av att aktivt arbeta med utbildnings- och forskningsfrågor genom att sitta i CULT. En del av kandidaterna svarar visserligen att de gärna ser att det egna partiet är representerade i CULT, men att det är osäkert om man kommer att prioritera att ta en plats i utskottet. Fler kandidater bör i alla fall ta till vara på chansen att påverka högre utbildning och forskning för att vara i framkant för att möta akademins och samhällets behov.
Missa nu inte chansen att göra din röst hörd, gå och rösta i EU-valet!