Vice ordförande Oskar M Wiik har varit på konferens i Barcelona och delger sina reflexioner om högre utbildning i en global kontext.
”To offer new knowledge, innovative ideas, creative alliances and produce an enlarged and reinvigorated coalition of the global higher education community in favor of the 2030 Agenda for Development and beyond.”
Den tredje upplagan av UNESCOs World Higher Education Conference (WHEC) ägde rum i Barcelona den 18-20 maj 2022 i syfte att samla intressenter för att definiera och förbereda färdplanen för en ny era av högre utbildning. De två tidigare konferenserna ägde rum i Paris 1998 och 2009.
Sveriges delegation till WHEC2022 fastställdes av Svenska Unescorådet och utgjordes av:
- Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor Luleå Tekniska Universitet
- Johan Gribbe, utredare på Universitetskanslersämbetet (UKÄ)
- Frédérique Lémery, departementssekreterare på Utbildningsdepartementet
- Oskar M Wiik, vice ordförande för Sveriges förenade studentkårer
Konferensen hade nio fokusområden, dessa var:
- Covid-19s påverkan på den högre utbildningen
- Högre utbildning och SDG
- Jämlikhet och inkludering
- Högre utbildnings kvalitet och relevans
- Akademisk mobilitet
- Styrning inom den högre utbildningen
- Data- och kunskapsproduktion
- Internationellt samarbete för att öka synergier
- Framtiden för högre utbildning
Reflexioner
Om jag helt bortser från den totala avsaknaden av studenters delaktighet i planering och genomförande av konferensen kan jag ge den förhållandevis höga poäng; det var verkligen en världskonferens. Under de tre konferensdagarna var Fira Barcelona och Caixa Forum fullproppade av workshops, seminarium och föreläsningar. Utanför salarna fylldes varje millimeter av utrymme med möten, utställare och arrangerade samtal i mindre format.
Genom den bredd av representanter den svenska delegationen hade kunde vi fånga och fokusera på flera av de olika områdena på varsina håll. SFS deltog främst i de forum som diskuterade jämlikhet med fokus på flyktingmottagande och inkludering av studenter i behov av extra stöd. Här har studentkårerna goda förutsättningar att bidra till de delarna som lärosätena oftare fallerar på: de sociala aspekterna och det faktiska deltagandet inom utbildningen.
Jag passade självfallet även på att diskutera gemensamma frågeställningar och utmaningar med studentrepresentanter från bland annat Bulgarien, Finland, Lettland, Litauen, Norge och Spanien. Under den första kvällens välkomstmingel fastnade jag också länge med en student från Universitat de Barcelona och diskussioner kring kvalitet, sexuella trakasserier inom akademin, studieavgifter och studiemedel.
Sverige har utan tvekan nått långt när det kommer till den högre utbildningens öppenhet – men vi förlorar ofta i att ge reella förutsättningar för studier. Bristande förutsättningar både inom och utanför lärosätenas väggar avgör vem som har möjlighet att delta och engagera sig inom sin utbildning. En starkare och mer kvalitetsstämplad styrning av högskolan kan vi också få till genom höjda takbelopp och avskaffande av prestations- och effektiviseringsbaserad finansiering.
Jag är tacksam över att få ha deltagit på World Higher Education Conference för den svenska studentrörelsens räkning. Jag känner mig inspirerad, kunskapsfylld och redo att ge vidare den insamlade kunskapen till SFS.
Vid konferensens avslutande presenterades även New Visions for Higher Education towards 2030. Den kan alla ta del av här genom att klicka på titeln.
