Riksdagen har valt en ny statsminister och antagit en statsbudget för 2022.
Efter flera om och men släpptes socialdemokraternas nya partiledare Magdalena Andersson fram som statsminister. Det innebär att Sverige fortsatt har en regering där Socialdemokraterna och Miljöpartiet och ingår.
Regeringens budget gick däremot inte igenom. Istället var det Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraternas gemensamma budget som fick flest röster. Det innebär vissa förändringar 2022. Här går vi igenom hur det påverkar studenterna.
Minskat bostadsbyggande för studenter
I den nya budgeten beslutas att “anslagen för byggsubventioner och energieffektiviseringar avskaffas.” I klartext innebär det att investeringsstödet för byggande av hyresbostäder och bostäder till studerande inte längre kommer att finnas kvar 2022.
Det ursprungliga investeringsstödet infördes 2007 för att öka byggandet av hyresrätter och bostäder för studenter. Reglerna och beloppen har sedermera ändrats. Investeringsstödet avskaffades tillfälligt 2019 i och med att riksdagen röstade fram Moderaterna och Kristdemokraternas budgetförslag. Det återinfördes dock året därpå som en del av Januariavtalet. Men nu kommer det återigen försvinna.
För studenterna är detta dåliga nyheter. Bostadsbristen för studenter är ett stort hinder för många som vill börja studera. Sverige har en stor “byggskuld” – det har byggts för få bostäder under lång tid – och det är viktigt att byggandet nu kommer ikapp. SFS har sett att investeringsstödet har främjat bostadsbyggande och gjort att hyrorna i nybyggda studentbostäder blivit lägre. Nu ställs den positiva utvecklingen på ända.
Beslutet gör långtgående skada som är svår att reparera. Ryckighet skapar mycket stor osäkerhet för byggbolagen. Planerade byggprojekt riskerar att inte bli av. Även om investeringsstödet återinförs i framtiden blir det svårt att planera: Att bygga bostäder tar flera år och många byggbolag kommer oroa sig för att investeringsstödet inte kommer att finnas kvar när det är dags att ansöka.
Arbetsmiljö – en fråga även för studenter
Den nya budgeten innehåller en ökning med 60 miljoner kronor till arbetsmiljöfrågor. Ökningen består till merparten av 50 miljoner kronor till Arbetsmiljöverket, i syfte att motverka arbetslivskriminalitet, stärka sitt tillsynsarbete och genomföra ett ökat antal arbetsplatsinspektioner. Därutöver tillskjuts 10 miljoner kronor till Myndigheten för arbetsmiljökunskap för “kunskapssammanställningar på arbetsmiljöområdet och för att utreda pandemins konsekvenser för vårdpersonal och löntagare som arbetat hemifrån under en längre period”.
SFS har efterfrågat ett ökat stöd till lärosätenas arbetsmiljöarbete. Studenter är överrepresenterade vad gäller besvär med psykisk ohälsa och arbetsmiljön är en bidragande orsak. Därför är det viktigt att arbetsmiljöarbetet på lärosätena blir bättre. Men lärosätena har sagt att de saknar kunskap och verktyg för att förbättra studenternas arbetsmiljö. Därför behövs det stöd utifrån.
Det är dock oklart hur stor del av de 60 miljonerna som kommer högskolesektorn till del. Arbetsmiljölagen gäller för ungefär 5 miljoner anställda och 400 tusen studenter. Arbetsmiljöverket och Myndigheten för arbetsmiljökunskap ansvarar alltså för ett stort område och alla insatser påverkar inte studenterna.
Hur påverkas CSN-räntan?
Tidigare i år meddelade regeringen att räntan på studiemedlet kommer att tiofaldigas, både för tidigare och nya studielån. Många har varit kritiska till förslaget. Kritiken har kommit från studenter, studentorganisationer, fackliga organisationer och flera riksdagspartier. Många tänkte nog att oppositionen skulle vilja dra tillbaka räntehöjningen i sina skuggbudgetar.
Räntehöjningen kommer dock inte att träda i kraft förrän 2023. Förslaget är under utredning som ska vara klar i april 2022 och därefter väntar beslut. Det innebär att det inte avgörs av den budget från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna som röstats igenom för 2022.
Men budgeten innehåller prognoser för 2023 och 2024, det är något utav en besvikelse att räntehöjningen inte ens nämns.
Övriga reformer
I övrigt tycks regeringens satsningar ligga kvar. Det gäller bland annat satsningar på tillgänglighet och särskilt pedagogiskt stöd, studenthälsan och ökade ersättningar till vårdaktörer som tar emot VFU-studenter. Andra reformer, som det nya omställningsstudiestödet, kommer inte att införas förrän 2023 och påverkas därför inte av statsbudget för 2022.