Sveriges förenade studentkårer uttalar sig med anledning av regeringens beslut 27 april 2023 om ordförande och andra externa ledamöter i styrelserna för 30 statliga universitet och högskolor. Regeringen föreslår en kortare period för ledamöterna än vanligt mot bakgrund av det säkerhetspolitiska läget och vikten av att sådan kompetens ingår i styrelserna.
Sveriges förenade studentkårer, SFS, är mycket kritiska till regeringens beslut att ändra utnämningsförfarandet för lärosätenas styrelser. Enligt SFS innebär beslutet en inskränkning i lärosätenas självbestämmande och riskerar att hota den akademiska friheten som i sin tur är avgörande för den fria forskningen och utbildningen.
Fri akademi, fria domstolar, fri konst och fri press är alla grundstenar i upprätthållandet av demokrati och värnandet av mänskliga rättigheter. Varken dagspolitik, intressegrupperingar eller trollfabriker ska styra vad som får forskas på eller undervisas om vid universitet och högskolor.
Det är viktigt att lärosätenas styrelser består av representanter från olika delar av samhället för att säkerställa en högkvalitativ forskning och undervisning utan att bli utsatt för politisk styrning eller påverkan. När regeringen bortser från etablerad praxis och tillvägagångssätt för utnämningsförfarandet öppnar det upp för mer direkt politisk inblandning i lärosätenas verksamhet. SFS är kritiska till att regeringen väljer att inte respektera de processer som lärosätena och dess nomineringspersoner har haft inför beslutet om nya förordnanden för ledamöterna i styrelserna. Dessutom är vi kritiska till att beslutet tagits med en ovanligt kort tidsram och inte har föranletts av förankring hos studenter eller lärosäten.
SFS uppmanar även regeringen att noga överväga konsekvenserna av förändringen som beslutet innebär och vill påminna om den kritik som tidigare har framförts av flera delar av högskolesektorn mot de senaste ändringarna av utnämningsförfarandet för lärosätenas styrelser. De ändringar som har införts sedan 1990-talet har exempelvis minskat lärosätenas inflytande över processen, att en majoritet ska bestå av externa ledamöter och att en extern ledamot ska vara ordförande i styrelsen där de akademiska lärarna och studenterna hanteras som ett slags särintresse. Detta har enligt vissa bland annat lett till att lärosätena alltmer styrs av externa intressen och har en minskad självständighet. Det är oroande att regeringen nu inför än mer långtgående förändringar som inskränker lärosätenas autonomi.
Regeringen föreslår en förkortad period för ledamöterna mot bakgrund av det säkerhetspolitiska läget och vikten av att sådan kompetens ingår i styrelserna. SFS är övertygade om att de utmaningar som lärosätena står inför, i detta fall av säkerhetspolitisk karaktär, kan hanteras bäst av lärosätena utan inblandning från politiken.
I förlängningen kan statlig detaljstyrning av lärosätena leda till att de tappar sin förmåga att själva bedöma vilka forskningsfrågor som är viktiga att studera, och riskerar även att kortsiktiga politiska intressen prioriteras framför akademisk kvalitet och integritet. Därför är det viktigt att lärosätena har självständighet över sin verksamhet så att det finns möjlighet att bedriva forskning och undervisning på ett oberoende sätt.
SFS anser att akademin måste vara fri från långtgående styrning och politisk inblandning för att kunna utföra sina uppdrag. Det är viktigt att universitet och högskolor fortsatt kan arbeta utifrån en akademisk värdegrund och att verksamheten bedrivs med armlängds avstånd från politiken. Lärosätena har en unik roll i samhället, och för att bibehålla sin integritet och trovärdighet måste de ha möjlighet att arbeta fria från yttre påverkan.
Linn Svärd, ordförande Sveriges förenade studentkårer
Jacob Färnert, vice ordförande Sveriges förenade studentkårer