Idag har det gått en månad sedan den 18 oktober, då den nya regeringen tillträdde och Mats Persson utsågs till utbildningsminister. SFS var positiva att den nya ministern hade bakgrund inom högskolesektorn och dessutom erfarenhet som ekonomiskpolitisk talesperson. Högskolans finansiering är ju en av de viktigaste frågorna för utbildningsministern att hantera.
- Redan innan regeringsbildningen stod det klart genom Tidöavtalet att regeringen ville öka styrningen av vissa högskoleutbildningar, med nya detaljkrav inom lärarutbildningarna och inom socionomutbildningarna. Den allt hårdare styrningen av utbildningarnas innehåll är ett hot mot den akademiska friheten.
- Den 7 november presenterade regeringen en budget med nedskärningar i studenternas utbildningsanslag och färre utbildningsplatser. Regeringspartierna bröt dessutom sina tidigare löften om att inte höja räntan på våra studielån. Mindre, sämre och dyrare, är det vad vi har att vänta oss de kommande åren?
- Den 9 november anklagade ministern studenter för att driva en identitetspolitisk agenda och tysta lärare. Han antydde att problemet är så utbrett att det måste kartläggas. I själva verket finns det dock inga exempel på studenter som censurerar lärare, utan på sin höjd studenter som har rapporterat in händelser till lärosätet så att lärosätet ska hantera det. Samtidigt snålar regeringen in på anslagen till studentinflytande och räknar inte upp studentkårernas finansiering över huvud taget. Vi skulle önska att utbildningsministern värderade studentperspektivet högre. Statsrådet håller väl trots allt med om att det är studenterna som utbildningen är till för? .
Den nya utbildningsministern har fortfarande inte träffat SFS, trots upprepade inbjudningar, och utan att prata med studenterna är det ju inte konstigt om vissa förslag inte riktigt rimmar med vad studenterna efterfrågar. Men det behöver bli bättre från och med nu.
Det har gått en månad, Mats Persson, nu är du inte längre ny på jobbet. Vi förväntar oss att statsrådet snart tackar ja till ett möte så att vi tillsammans kan prata om vilken politik Sverige som utbildningsland behöver, hur vi kan bygga en stark kunskapsnation.