Den svenska sjukvårdens framtid är en ständigt aktuell fråga. I fråga om kompetensförsörjningen till vården har medicin- och vårdutbildningarna på landets lärosäten en stor roll i debatten. Universitetskanslersämbetet har nyligen tittat närmare på sjuksköterskeutbildningarna i Sverige, här kommenterar SFS kvalitetskommitté (SQC) resultatet från granskningen.
Bakgrund
Under hösten har SFS haft särskild anledning att engagera sig i frågor om medicin- och vårdutbildningar. Företrädare från SFS har bland annat deltagit i möte med Nationella vårdkompetensrådet och Socialstyrelsen för att stärka framtidens kompetens inom primärvård. Det har i sin tur resulterat i en slutrapport som SFS har kommenterat. SFS representanter har även haft dialog med Universitetskanslersämbetets (UKÄ) om de pågående utvärderingar som genomförs inom vårdutbildningssektorn, däribland den tematiska utvärderingen av svensk sjuksköterskeutbildning.
Utöver det har SFS också bidragit med remissvar på den statliga utredningen Tryggare i vårdyrket – en översyn av vissa frågor inom utbildning till sjuksköterska och barnmorska (SOU 2022:35). Slutligen har SFS även träffat Hans Wiklund, av regeringen utsedd nationell VFU-samordnare, som har i uppdrag att utreda hur det kan skapas fler VFU-platser för sjuksköterskeutbildningarna.
Kvalitetssäkringssystemet
En tematisk utvärdering är en av fyra komponenter i UKÄ:s nationella kvalitetssäkringssystem för landets lärosäten. Syftet med de tematiska utvärderingarna är att bidra till viktig kunskap och möjlighet till nationell jämförelse i en viss fråga. Till skillnad från andra komponenter i systemet, exempelvis utbildningsutvärderingar, leder den tematiska utvärderingen inte till några sanktioner för lärosätena.
Den tematiska utvärderingen Färdighet och förmåga i sjuksköterskeutbildningar
UKÄ:s tidigare tematiska utvärderingar har fokuserat lärosätesövergripande frågor som hållbar utveckling och breddad rekrytering. Utgångspunkten har varit att följa upp ändringar i högskolelagen. Den tematiska utvärderingen av sjuksköterskeprogrammet initierades istället som en uppföljning av UKÄ:s utbildningsutvärdering som genomfördes 2014. I den utvärderingen fick samtliga lärosäten som deltog godkänt men UKÄ noterade ett behov av djupare analys av studenters förutsättningar till klinisk färdighetsträning. I samråd med representanter från lärosäten med sjuksköterskeutbildning och studenter utvecklades en metod som skulle utvärdera studenternas förutsättningar att uppnå examensmålen under färdighet och förmåga.
En diskussion i högskolesktorn som har varit tidigare är att de tematiska utvärderingarna riskerar att få en politisk prägel eftersom de tittar på värden från högskolelagen som inte nödvändigtvis har en naturlig koppling till kvalitet i utbildning. I en utvärdering av sitt egna kvalitetssystem som UKÄ beställde framkommer det röster om att de tidigare granskade områdena, hållbar utveckling och breddad rekrytering, är en del av lärosätenas samhällsansvar och inte nödvändigtvis en kvalitetsaspekt i utbildningen. Samma utvärdering poängterar även att flera aktörer i högskolesektorn har lyft att de tematiska utvärderingarna riskerar att bli föremål för politisk styrning. I denna tematiska utvärdering tycker vi däremot att det finns ett tydligt kvalitetsfokus och ett lärandeperspektiv som gynnar utvecklingen av utbildningen. Det är välkommet att UKÄ utvecklar sina metoder och ser till verksamhetens behov i dessa frågor.
Resultatet från utvärderingen
I den tematiska utvärderingen utvärderades bland annat målet “visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper” som berör interprofessionella moment i utbildningen. Det kommer i bedömargruppens reflektion fram att ett flertal lärosäten har svårt att erbjuda färdighetsträning med studentgrupper från andra vårdutbildningar. Istället erbjuds studenter ibland digitala seminarium och i andra fall hänvisas färdighetsträningen helt till den verksamhetsförlagda delen av utbildningen där studenten kan stöta på färdigutbildad vårdpersonal i en annan profession.
Studenter som studerar på lärosäten där sjuksköterskeutbildningen är den enda vårdutbildningen kan möjligen fråga sig om de erbjuds samma förutsättningar att uppnå examensmålet vid jämförelse med en student som läser på ett lärosäte som har en bredare utbildningsmiljö inom hälsa, vård och medicin.
God handledning är en nödvändighet i den kliniska färdighetsträningen. Trots detta saknas det enligt den tematiska utvärderingen en nationell definition för vad en handledarutbildning ska innehålla. I dagsläget varierar lärosätenas utbildning både i omfattning och samverkan med det specifika programmet. På grund av arbetssituation är det dock svårt för vårdpersonal att delta i utbildningsformerna som erbjuds handledare. Det finns inte heller något krav på handledarutbildning, något som både vi och bedömargruppen anser måste regleras tydligare. Bedömargruppen fastslår flera förslag gällande handledarutbildning.
- nationell utbildning
- handledarutbildning som en del i kompetensutveckling
- implementering av åtgärdsplaner för nya sjuksköterskor som saknar handledarutbildning
- inkludering av studenter i arbetet med handledarutbildning
- flexibla utbildningsformer
- inkludering av peer-learning
Som del i analysen av de kliniska placeringarna har bedömargruppen uppmärksammat brist på samverkan med vårdgivare i fördelning av VFU-platser. Det tidigare utbudet av kliniska placeringar inom slutenvården minskar i takt med att vården blir mer specialiserad och det kan behövas nya former för att erbjuda tillräckligt med platser för alla studenter. Då regionala och kommunala VFU-platser regleras av sina respektive riktlinjer har nationella skillnader noterats i beställningsförfarandet. Vi vill uppmärksamma potentiella risker med att göra förhandling om VFU-platser utifrån utbud och efterfråga då det riskerar att bidra till lägre krav på hög kvalitet.
God klinisk koppling i teoretiska moment i utbildningen kräver lärare med aktuell klinisk kompetens. Trots detta framgår det i bedömargruppens reflektion att flera lärosäten har svårt att rekrytera lärare med den kompetensen. Det framkommer även att det saknas en plan för fortsatt forskningsanknytning i utbildningen. Vi vill här belysa behovet av fler kombinerade tjänster för sjuksköterskor som ett steg i karriärstrappan.
Det politiska läget kring vårdens kompetensförsörjning
Det har på flera håll uppmärksammats att en nationell brist på sjuksköterskor inom vården som bidragit till att flera regioner tvingats stänga vårdplatser. Som del i problematiken finns det ett behov av att andelen utbildningsplatser till sjuksköterska ökar och därmed även behovet av VFU-platser. I syfte att samordna fördelning och stärka kvaliteten i den kliniska utbildningen, tillsatte den föregående regeringen en nationella samordnare, Hans Wiklund, som tillträdde sommaren 2022. Uppdraget ska redovisas i december 2023.
Vår förhoppning är att resultaten från den tematiska utvärderingen ska kunna användas för en övergripande analys av dagens sjuksköterskeutbildning för att i Sverige kunna bedriva högkvalitativ utbildning där framtidens vårdpersonal ges möjlighet att hantera de utmaningar som yrkesrollen innebär.
Avslutning
Sammanfattningsvis har bedömargruppens reflektion bidragit med en nationell överblick av gemensamma brister och styrkor för svensk sjuksköterskeutbildning. Vi hoppas att underlaget används i kvalitetsutvecklande syfte och tror att resultaten även kan användas av studentkårer i arbetet med stärkt samverkan.
För att högre utbildning ska kunna bidra till kompetensförsörjningen i vården hoppas vi att förutsättningarna för vårdutbildningen förbättras. Fler medarbetare i vården måste vara inställda på att handleda studenter framöver och det bör utvecklas en nationell handledningsmodell som täcker vissa grundläggande delar av handledningen som alla kan tillämpas över hela landet.
Jacob Färnert och Tilda Jalakas, SFS kvalitetskommitté (SQC)