Den 22 december beslutade regeringen om regleringsbrev avseende uppdrag högre utbildning. Lärosätena (där majoriteten är myndigheter) samt myndigheter såsom Universitetskanslersämbetet, Universitet- och högskolerådet samt Centrala studiestödsnämnden får uppdrag att genomföra år 2023. Samtliga regleringsbrev aktuella för studenter har vi samlat här.
Politiken har två primära sätt att styra myndigheterna, detta är (1) genom statsbudget och (2) med regleringsbrev vilka båda beslutas om årligen. Riksdagen beslutade om statsbudgeten och i regleringsbreven sker dels den operativa styrningen av myndigheternas verksamhet samt verkställande av regeringens politik. Regleringsbrev är således ett styrdokument samt ett regeringsbeslut, det anger bland annat verksamhetens mål, budget och hur medel ska fördelas.
Stöd för studentinflytande
Statsbidraget för studentinflytande kvarstår på totalt 55 miljoner kronor! I tidigare budgetpropositioner angavs att ökningen skulle vara tillfällig men i regleringsbrev anges samma belopp som föregående år vilket är en vinst för studentkårerna! Min kollega Simon Edström kommenterade ökningen år 2020 i inlägget 25 miljoner mer till studentinflytande.
Uppdrag till universitet och högskolor
Det generella regleringsbrevet för universitet och högskolor avseende budgetår 2023 är omfattande. En del av uppdragen har avslutats och är med det logiskt att de inte förlängs, ett antal som varit över längre tid kvarstår till det att tidsangivelse har utgått och en del nya uppdrag har tillkommit. Utöver det gemensamma regleringsbrev har varje lärosäte ett specifikt för sig där vissa lärosäten får kompletterande uppdrag.
Ett nytt men väntat uppdrag var lärosätenas arbete med att anpassa och/eller utveckla utbudet för livslångt lärande och omställning. En konsekvens av omställningsstudiestödets införande är att lärosätena behöver utveckla kurser för att vara attraktiva för denna så kallade nya studentgruppen. Att utveckla kurser tar tid och det ska göras med eftertanke. Det handlar dels om att utbildningen ska vara relevant och svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov och dels att utbildningen har resurser, bland annat i form av lärare, och är relevant i lärosätets utbildningsprofil.
Horisont Europa är ett forskningsinitiativ från Europeiska unionen för åren 2021-2017, det ersätter Horizon 2020-programmet och de tidigare ramprogrammen för forskning och teknisk utveckling. I regleringsbrev anges att lärosätena ska redovisa vilka insatser som har bedömts relevanta och har vidtagits för deltagande. Givetvis är det viktigt att svenska lärosäten är med och tar del av Horisont Europa och våren 2023 kommer särskilt präglas av det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd.
Universitet och högskolor ska fortsätta att arbeta med jämställdhetsintegrering. SFS anser att det är bra att detta uppdrag ligger kvar för att bland annat synliggöra könsbundna studieval. Jämställdhetsintegreringen kommer också visa på om eller vilken inverkan kön har på karriärvägar och genomströmning. Det är lärosätena själva som varit med och påverkat inriktningen för det fortsatta arbetet med jämställdhetsintegrering åren 2023-2025 vilket uppdraget nu tar avstamp i.
I Tidöavtalet angavs att missbruk av uppehållstillstånd för studier ska minska, väntat kommer nu uppdrag till universitet och högskolor samt Migrationsverket. Det är av stor vikt att de som söker sig till högre studier i Sverige gör det med avsikten att bedriva studier. För den som vill studera i Sverige menar SFS att det ska vara en enkel process att få uppehållstillstånd – förutsatt att kriterier för studier uppfylls. Dessvärre är det i nuläget ett komplicerat förfarande vilket även är en försvåras ytterligare av långa handläggningstider vilket gör att vissa studenter får sina tillstånd att komma till Sverige först efter att utbildningen börjat. Så ska det inte vara. SFS önskar fortsätta bidra i det arbete och extra krafttag som nu görs för att minska missbruket av uppehållstillstånd för studier.
Ansvarigt statsråd Mats Persson meddelade i media den 21 december att “regeringen kräver skärpt it-säkerhet på högskolor” och i regleringsbrevet anges nu uppdraget om informationssäkerhet. Lärosätena ska redogöra för hur de har arbetet och hur de planerar att arbeta för möta framtida behov.
Uppdrag som var med i regleringsbrevet för 2022 var bland annat att redovisa uppgifter om antalet programnybörjare, antalet helårsstudenter och antalet examinerade de senaste tre åren på utbildningar som leder till ett antal examina, däribland ämneslärarexamen, sjuksköterskeexamen och arkitektexamen. År 2016 skedde en kvalitetsförstärkning och ett annat uppdrag lärosätena fick 2022 som inte finns kvar är att “redovisa och analysera hur de höjda ersättningsbeloppen har bidragit till högre kvalitet och hur medel har bidragit till fler lärarledda timmar inom berörda utbildningar, inklusive lärarutbildningarna”. SFS kommer även följa upp hur lärosätena har arbetat med uppdraget för minskade utsläpp från tjänsteresor som var med i föregående års regleringsbrev.
Uppdrag till Universitetskanslersämbetet
I forskningsproposition och tidigare politiska diskussioner har det förts fram att UKÄ tematiskt skulle granska samverkan, i regleringsbrev för 2023 anges uppdraget och det ska rapporteras i slutet av 2024. Den tematiska utvärderingen av samverkan ska göras utifrån det krav i högskolelagen som anger att det i högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och är det enda nya uppdraget. UKÄ har 18 pågående uppdrag samt återkommande uppdrag avseende prognoser.
Uppdrag till Universitets- och högskolerådet
De pågående uppdrag som UHR har ska fullföljas, SFS är engagerade i flera av dessa. Några exempel är uppdraget ökad kvalitet och genomströmning i distansutbildningen, uppdraget om att främja ett gemensamt högskolepedagogiskt utvecklingsarbete mellan universitet och högskolor samt uppdraget att utveckla en webbportal för studenthälsovården.